Julen är verkligen en av årets mest traditionsrika helger – en
spännande, högtidlig och medryckande tid. Julen ger på så sätt
en stark känsla av identifiering och kontinuitet. Den känslan är
vad åtminstone jag längtar efter och behöver för att kunna möta
alla förändringar och alla de illavarslande händelser som äger
rum i vår omvärld: Ja, ni vet, hot mot klimat och världsfred, samt
alla dessa ständigt återkommande ekonomiska kriser med växande
inhumanitet, intolerans och en allt mer tilltagande politisk
förlamning, som några allvarliga följder. Vem kunde tro, efter de
lärdomar som drogs efter det senaste världskrigets fruktansvärda
fasor, att högerextrema och djupt reaktionära partier återigen
skulle få marschera in genom dörrarna i så många europeiska
nationers parlament. Ändå ser vi nu just det hända i flera länder,
även här i Skandinavien.
Ändå väljer jag att förbli optimist och förhoppningsfull. Jag
hoppas att ni alla gör detsamma. Tillsammans står vi här på
Bäckäng för humanism, tolerans och mångfald; vi tror på
demokrati och interkulturalism, på dialog och hållbar utveckling.
Bäckäng står för identifiering och kontinuitet samt för alla
människors lika värde, lika rättigheter och möjligheter. Det är
detta optimistiska och förhoppningsfulla budskap vi förmedlar till
världen.
Vad är då Jul, egentligen? Jo, julen markerar ljusets definitiva
återkomst men som många andra högtider är den gammal, har haft
många namn och firats på olika sätt. I en västerländsk, kristen
kontext firas julen till minne av Jesu födelse, men den har även
äldre, förkristna anor. I antikens Persien firades, för över 3000
år sedan, en högtid för att vinna solguden Mitras välvilja inför
det kommande årets skördesäsong. Genom kulturella kontakter spreds
sedan Mitradyrkan till Romarriket. Ännu i dagens Iran firas Mitras
födelsedag den 21 december i en stor midvinterfest. Sannolikt är
det persiska traditioner som, genom kristendomens spridning i det
gamla romarriket, bestämde tiden för firandet av Jesu födelse.
Begreppet jul lär för första gången ha förekommit i ett
hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900, där
någon sägs ”dricka jul”. Vid julblotet, den högtidligaste
offerfesten, gjorde man offer, blot, för att få gudarnas
välsignelse över den kommande grödan. Det traditionella Julblotet
kom senare, på 1100-talet, att integreras i den kristna julen.
I dag står Julen för en hel massa annat också; jultomte,
julklappar, julgran, julmusik, julskinka, julmust, julkalender. Ja,
listan skulle kunna göras nästan oändligt lång.
Men djupast handlar nog ändå Julen om längtan och
förväntningar: Vår längtan efter ljusets återkomst, efter att få
bryta vardagens sysslor och samlas för gemenskap och samvaro med dem
vi har närmast. Julen är en tid för eftertanke, försoning och
glädje. Det är mot bakgrund av denna längtan vi samlats här idag
för att tillsammans fira julens ankomst.
God jul och gott nytt år!
/Jörgen Frostlund
Gymnasiechef Bäckängsgymnasiet