Jultal

Julen är verkligen en av årets mest traditionsrika helger – en spännande, högtidlig och medryckande tid. Julen ger på så sätt en stark känsla av identifiering och kontinuitet. Den känslan är vad åtminstone jag längtar efter och behöver för att kunna möta alla förändringar och alla de illavarslande händelser som äger rum i vår omvärld: Ja, ni vet, hot mot klimat och världsfred, samt alla dessa ständigt återkommande ekonomiska kriser med växande inhumanitet, intolerans och en allt mer tilltagande politisk förlamning, som några allvarliga följder. Vem kunde tro, efter de lärdomar som drogs efter det senaste världskrigets fruktansvärda fasor, att högerextrema och djupt reaktionära partier återigen skulle få marschera in genom dörrarna i så många europeiska nationers parlament. Ändå ser vi nu just det hända i flera länder, även här i Skandinavien.

Ändå väljer jag att förbli optimist och förhoppningsfull. Jag hoppas att ni alla gör detsamma. Tillsammans står vi här på Bäckäng för humanism, tolerans och mångfald; vi tror på demokrati och interkulturalism, på dialog och hållbar utveckling. Bäckäng står för identifiering och kontinuitet samt för alla människors lika värde, lika rättigheter och möjligheter. Det är detta optimistiska och förhoppningsfulla budskap vi förmedlar till världen.

Vad är då Jul, egentligen? Jo, julen markerar ljusets definitiva återkomst men som många andra högtider är den gammal, har haft många namn och firats på olika sätt. I en västerländsk, kristen kontext firas julen till minne av Jesu födelse, men den har även äldre, förkristna anor. I antikens Persien firades, för över 3000 år sedan, en högtid för att vinna solguden Mitras välvilja inför det kommande årets skördesäsong. Genom kulturella kontakter spreds sedan Mitradyrkan till Romarriket. Ännu i dagens Iran firas Mitras födelsedag den 21 december i en stor midvinterfest. Sannolikt är det persiska traditioner som, genom kristendomens spridning i det gamla romarriket, bestämde tiden för firandet av Jesu födelse.

Begreppet jul lär för första gången ha förekommit i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900, där någon sägs ”dricka jul”. Vid julblotet, den högtidligaste offerfesten, gjorde man offer, blot, för att få gudarnas välsignelse över den kommande grödan. Det traditionella Julblotet kom senare, på 1100-talet, att integreras i den kristna julen.

I dag står Julen för en hel massa annat också; jultomte, julklappar, julgran, julmusik, julskinka, julmust, julkalender. Ja, listan skulle kunna göras nästan oändligt lång.

Men djupast handlar nog ändå Julen om längtan och förväntningar: Vår längtan efter ljusets återkomst, efter att få bryta vardagens sysslor och samlas för gemenskap och samvaro med dem vi har närmast. Julen är en tid för eftertanke, försoning och glädje. Det är mot bakgrund av denna längtan vi samlats här idag för att tillsammans fira julens ankomst.

God jul och gott nytt år!

/Jörgen Frostlund
Gymnasiechef Bäckängsgymnasiet